JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

Sjur Haga Bringeland

Sjur Haga Bringeland er musikar, musikkvitar og fast skribent i DAG OG TID, der han kvar veke melder ei ny innspeling av klassisk musikk. Stundom skriv han òg festivalreportasjar og reiseskildringar om kunst og kultur, særleg frå Italia og Tyskland, og om jakt, fiske og friluftsliv i meir heimlege strok. Blokkfløytisten Bringeland er sertifisert viltslaktar og har to mastergradar i høvesvis blokkfløytespel og blokkfløytehistorie. Til dagleg arbeider han som doktorgradsstipendiat ved Senter for Griegforskning på Universitetet i Bergen, der han skriv avhandling om yndlingskomponisten sin, Johann Sebastian Bach.

sjurhabring@gmail.com

Artiklar

« 1 ... 17 18 19 20 21 22 23 ... 50 »
Albumet inneheld ein musikalsk slagscene (battaglia) av bestefar til J.S. Bachs andre kone. Her slaget ved Beograd i 1717, måla av J.G. Auerbach (1697–1753).

Albumet inneheld ein musikalsk slagscene (battaglia) av bestefar til J.S. Bachs andre kone. Her slaget ved Beograd i 1717, måla av J.G. Auerbach (1697–1753).

Albumet inneheld ein musikalsk slagscene (battaglia) av bestefar til J.S. Bachs andre kone. Her slaget ved Beograd i 1717, måla av J.G. Auerbach (1697–1753).

Albumet inneheld ein musikalsk slagscene (battaglia) av bestefar til J.S. Bachs andre kone. Her slaget ved Beograd i 1717, måla av J.G. Auerbach (1697–1753).

Albumet inneheld ein musikalsk slagscene (battaglia) av bestefar til J.S. Bachs andre kone. Her slaget ved Beograd i 1717, måla av J.G. Auerbach (1697–1753).

Albumet inneheld ein musikalsk slagscene (battaglia) av bestefar til J.S. Bachs andre kone. Her slaget ved Beograd i 1717, måla av J.G. Auerbach (1697–1753).

Ton Koopman dirigerer Amsterdam Baroque Orchestra i Nikolaikyrkja i Leipzig.

Ton Koopman dirigerer Amsterdam Baroque Orchestra i Nikolaikyrkja i Leipzig.

Foto: Gert Mothes / Bach-Archiv Leipzig

Ton Koopman dirigerer Amsterdam Baroque Orchestra i Nikolaikyrkja i Leipzig.

Ton Koopman dirigerer Amsterdam Baroque Orchestra i Nikolaikyrkja i Leipzig.

Foto: Gert Mothes / Bach-Archiv Leipzig

Ton Koopman dirigerer Amsterdam Baroque Orchestra i Nikolaikyrkja i Leipzig.

Ton Koopman dirigerer Amsterdam Baroque Orchestra i Nikolaikyrkja i Leipzig.

Foto: Gert Mothes / Bach-Archiv Leipzig

Slektsgranskar: J.S. Bach var stolt av opphavet sitt og teikna mellom anna slektstreet til Bach-familien.

Slektsgranskar: J.S. Bach var stolt av opphavet sitt og teikna mellom anna slektstreet til Bach-familien.

Slektsgranskar: J.S. Bach var stolt av opphavet sitt og teikna mellom anna slektstreet til Bach-familien.

Slektsgranskar: J.S. Bach var stolt av opphavet sitt og teikna mellom anna slektstreet til Bach-familien.

Slektsgranskar: J.S. Bach var stolt av opphavet sitt og teikna mellom anna slektstreet til Bach-familien.

Slektsgranskar: J.S. Bach var stolt av opphavet sitt og teikna mellom anna slektstreet til Bach-familien.

Engelske John Eliot Gardiner er fast gjest under Bachfest i Leipzig.

Engelske John Eliot Gardiner er fast gjest under Bachfest i Leipzig.

Foto: Gert Mothes / Bach-Archiv Leipzig

Engelske John Eliot Gardiner er fast gjest under Bachfest i Leipzig.

Engelske John Eliot Gardiner er fast gjest under Bachfest i Leipzig.

Foto: Gert Mothes / Bach-Archiv Leipzig

Engelske John Eliot Gardiner er fast gjest under Bachfest i Leipzig.

Engelske John Eliot Gardiner er fast gjest under Bachfest i Leipzig.

Foto: Gert Mothes / Bach-Archiv Leipzig

Den barokke tverrfløyta, som blei utvikla i Frankrike og blir kalla traversofløyte, var på 1700-talet eit symbol på det galante.

Den barokke tverrfløyta, som blei utvikla i Frankrike og blir kalla traversofløyte, var på 1700-talet eit symbol på det galante.

Den barokke tverrfløyta, som blei utvikla i Frankrike og blir kalla traversofløyte, var på 1700-talet eit symbol på det galante.

Den barokke tverrfløyta, som blei utvikla i Frankrike og blir kalla traversofløyte, var på 1700-talet eit symbol på det galante.

Den barokke tverrfløyta, som blei utvikla i Frankrike og blir kalla traversofløyte, var på 1700-talet eit symbol på det galante.

Den barokke tverrfløyta, som blei utvikla i Frankrike og blir kalla traversofløyte, var på 1700-talet eit symbol på det galante.

Leif Ove Andsnes og Marc-André Hamelin (i framgrunnen) bak kvart sitt flygel i Grieghallen.

Leif Ove Andsnes og Marc-André Hamelin (i framgrunnen) bak kvart sitt flygel i Grieghallen.

Foto: Thor Brødreskift / Festspillene i Bergen

Leif Ove Andsnes og Marc-André Hamelin (i framgrunnen) bak kvart sitt flygel i Grieghallen.

Leif Ove Andsnes og Marc-André Hamelin (i framgrunnen) bak kvart sitt flygel i Grieghallen.

Foto: Thor Brødreskift / Festspillene i Bergen

Leif Ove Andsnes og Marc-André Hamelin (i framgrunnen) bak kvart sitt flygel i Grieghallen.

Leif Ove Andsnes og Marc-André Hamelin (i framgrunnen) bak kvart sitt flygel i Grieghallen.

Foto: Thor Brødreskift / Festspillene i Bergen

« 1 ... 17 18 19 20 21 22 23 ... 50 »