Frå historia
Gandhi, Churchill og Hitler
Mahatma Gandhi då han kom til Folkestone i England for å delta i rundebordskonferansen om Indias konstitusjonelle reform 12. september 1931.
Foto: AP / NTB
Desse tre karane kom til å prege det førre hundreåret. Dei var samtidige, Gandhi var eldst, fødd i 1869, Churchill kom fem år seinare og Hitler tjue år seinare.
Gandhi og Hitler fekk begge ein dramatisk død. Gandhi vart drepen av ein fanatisk hindunasjonalist i 1948. Hitler døydde i bunkersen sin i 1945, medan Churchill døydde gamal og mett av dagar i 1965.
Dei stod mot kvarandre og mislikte kvarandre.
Gandhi hadde to store politiske prosjekt: å løfte dei fattige i India ut av fattigdommen, få det britiske regimet ut av India og gjere India sjølvstendig. Hans kampmetode var våpenlaus, utan bruk av fysisk vald.
Churchill hata denne sjølvstendekampen sterkt og intenst. Han var ein sterktruande imperialist som meinte at det var Storbritannias plikt å styre verda, til beste for alle. Og India var kronjuvelen i den engelske krona. Den britiske dronninga var keisarinne av India. For Churchill var Gandhi ein avskyeleg figur som truga verdsordninga. Gandhi vart difor utsett for Churchills sarkastiske språkkunst. Gandhi er «ein vondsinna, opprørsk fanatikar», slo han fast.
Gandhi var jurist av utdanning, «ein opprørsk, middelmåtig tempeljurist», konstaterte Churchill ein annan gong.
Digital tilgang – heilt utan binding
Prøv ein månad for kr 49.
Deretter kr 199 per månad. Stopp når du vil.